Har du sett bilden av fiskargubben? Du vet den som är så replikerad att det gått kultstatys i tavlan? Har du det så kan du också sannolikt se bilden av detta inläggs fågelreferens framför dig… Inte.. jo men om du tänker dig en vattenfågel, en av de snabbaste flygarna bland simmande fåglar, lägger till en skepparkrans och vips har du en skäggdopping…
Att dyka blir dagens tema på den sista delen av mina enkla och idag kraftigt förkortade valanalysförsök. För de dykande partierna såg i valrörelsen ut som en flock skäggdoppingar som alla på samma gång försvann under vattenytan och där endast några lyckades återvända med någon form av föda…
Låt oss börja med Kd. Ett parti i desperat behov av profilfrågor och som lyckades med konsttycket att hitta ett par populistiska versioner av både fastighetsskatt och bensinskatt och i samma andetag lyckades med konststycket att förhandla ”bort” dem i Alliansuppgörelser. Kd:s själ är och förblir en trogen skara baserad på frikyrkliga inslag (och sen kan Kd-folk säga vad de vill). Visserligen så lyckades de säkert med konststycket att vinna några extra röster på sina skatteutspel, men tillbakagången var väl förtjänt eftersom de inte tillför något politiskt reellt till Alliansbygget.
Fp, tja vad skall man säga. Batongversionen av fd liberalt parti föll inte väljarna i smaken. Spetsade man dessutom detta med inte helt rumsrena fildelningsfrågor så …. Att partiet tappat liberala väljare till både C och M blir klart om man tittar i de olika valanalyser som finns. Fp blir i detta valet ännu ett exempel på att förlorar man sin ideologiska själ så förtvinar partiet.
V… att Västerpartiet återigen blivit ett kommunistiskt parti spelar en avgörande betydelse för att partiet gick kraftfullt tillbaka. Övriga kommentarer är överflödiga.
Mp gjorde ett förhållandevis bra val. Inte kanske så mycket på egna meriter som på att väljargrupper från framförallt tröttnat på V:s kommunistiska framtoning var tvungna att välja något och av två onda ting så valde man det minst onda Mp istället för S. Ser man på frågorna som Mp drev så fanns det egentligen inga nyheter, inga nya retoriska grepp (även om deras valaffischer var småroliga om man hann läsa dem). Mp skall nog vara glada att väljarna inte lyssnade för mycket på Peter Eriksson eftersom hans insatser i ex partiledarutfrågningen var så medioker att min numer avlidna mormor hade fått fram ett tydligare budskap!
Till tomtarna på högerkanten dvs Sd återkommer jag i särskild ordning och då sammankopplat med S eftersom dessa båda partier hör intimt samman!
Höres
Vigg
onsdag, november 22, 2006
torsdag, november 02, 2006
Fruset...
I Stockholm är de inte så vanliga, om man inte passerar Skansen vill säga, men drabbas man av en lätt höst/vinterförkylning så låter åtminstone familjenamnet som Stockholmsvädret var igår ”alka”. Båstads kommun i Skåne har till och med utsett dem till sin kommunfågel.
Svart som en riktig vinternatt (skånsk sådan utan snö och gatlysen) med vita teckningar på sidorna sådan är den Tobisgrisslan.
Mycket kan säkert beskrivas precis som en Tobisgrissla i förhållandet svart eller vitt. Jag har ju vid ett flertal tillfällen utlovat en liten valanalys och nu så här några veckor efter valet så kan det väl vara på sin plats att ge den första versionen av vad som, enligt min enkla mening, egentligen hände den där söndagen i september. Denna gång fokuserar jag på de tre mest intressanta partierna i det gångna valet, M, C och S.
Ser man på de undersökningar om förflyttningar i valmanskåren som presenterats så här långt kan man konstatera att triangulering ( dvs förflyttning av ett partis politik att ligga så nära ett annat partis politik att de uppfattas som mer eller mindre identiska) fungerade för M i förhållande till S. Missnöjet med dåvarande statsministern Göran Persson bidrog också till att väljare som tidigare inte röstat på M tog steget från S direkt till M, eftersom skillnaderna i politik inte föreföll vara så stora. Dessutom verkade Reinfeldt och Alliansen stå för en politiskförnyelse. M kunde dessutom dra nytta av att vara största politiska parti inom Alliansen eftersom ”nya” väljare hade en tendens att i första hand välja det största partiet vid själva valtillfället, vilket också framgår av flera eftervalsanalyser. Att M inte presenterade ett eget valmanifest sågs av många politiska kommentatorer som ett förvånande grepp. Men valmanifest har ofta en mycket begränsad läsekrets, politiska nördar och politiska journalister, och dessa utgör inte något underlag för att vinna val.
Ser man på de väljare som totalt röstat på Alliansen kan man konstatera att om de ”bara” hade följt sin direkta preferens, utan att ta hänsyn till vilket av de fyra allianspartierna som var störst, så hade sannolikt C varit en 5-8% större, allt enligt de officiella och även de inofficiella väljarundersökningar som finns att tillgå. Centerpartiet gjorde en politisk pudel mitt under upptakten till valrörelsen i form av energiuppgörelsen mellan Allianspartierna. Detta ökade partiets trovärdighet i förhållande till redan övertygade borgerliga väljare och detta tillsammans med Maud Olofssons energiska näringslivsaspekter, i kombination med hennes tidigare ställningstagande i förhållande till de nya medlemsländer inom EU gav C en ordentlig skjuts framåt . Inte minst i Stockholm, ofta på bekostnad av Fp:s tidigare grepp om socialliberalt sinnade storstadsväljare. Partiet har dock förvånat många efter valet genom att till de poster som erhållits i regeringsarbetet utse inte de ideologiskt nytänkande och drivande utan personer av den lite ”äldre” sorten dvs politiska pragmatiker. Säkerligen bra för ett regeringsarbete men kan sannolikt bidra till att partiers trovärdighet hos nyfunna väljargrupper (de är ju lättrörliga) kan urholkas fortare än vad C-partiledningen har räknat med.
S gjorde sitt sämsta val i modern tid. Förlusten av frågor som ”arbetslinjen” ”fungerande välfärdssystem” etc bidrog till att framställa S:s vallöften i sin nuvarande oideologiska form. Båda dessa exempelfrågor visar på att S ledning inte hade kontroll på hur människor i gemen uppfattar tingens ordning, inte ens fokusgrupper som S genomförde och som visade på avståndet mellan S ledning och väljarna förändrade deras inställning till vilka frågor som skulle drivas i valrörelsen.
Ser man tillbaka på Socialdemokraternas senaste kongresser så kan man konstatera att de frågor som S tidigare drivit som ideologiskt värdebaserade försvunnit från dagordningen. Den framåtsyftande diskussionen i S har inskränkt sig till ersättningsnivåer, bidragssystem och lappande på den nuvarande välfärdsmodellen. Partiledningen har inte förmått eller möjligen haft viljan att driva en ideologiskt baserad diskussion vid mellanvalskongressen och detta resulterade i total felbedömningen av vilka frågor som är politiskt gångbara.
S lider också av sviterna efter folkomröstningen av medlemskap inom EU, och EMU, i större grad än vad de har velat ge sken av. I båda dessa omröstningar framstod partiets delning i två falanger mycket klart Den mycket aktiva vänsterfalang som finns inom partiet har hållits tillbaka för att inte skrämma bort marginalväljare. Detta är troligen en av de grundläggande orsakerna till att den ideologiska diskussionen avstannat i partiet. Förnyelsen som alla politiska partier behöver göra med jämna mellanrum har fått stå tillbaka för en fiktiv enighet. Något som, förutom personfrågorna relaterat till Göran Persson , S fick ”äta upp” i valet.
Återkommer med fler små iakttagelser, allt i tobisgrissleform, dvs svart eller vitt, om någon dag.
Höres
Vigg
Svart som en riktig vinternatt (skånsk sådan utan snö och gatlysen) med vita teckningar på sidorna sådan är den Tobisgrisslan.
Mycket kan säkert beskrivas precis som en Tobisgrissla i förhållandet svart eller vitt. Jag har ju vid ett flertal tillfällen utlovat en liten valanalys och nu så här några veckor efter valet så kan det väl vara på sin plats att ge den första versionen av vad som, enligt min enkla mening, egentligen hände den där söndagen i september. Denna gång fokuserar jag på de tre mest intressanta partierna i det gångna valet, M, C och S.
Ser man på de undersökningar om förflyttningar i valmanskåren som presenterats så här långt kan man konstatera att triangulering ( dvs förflyttning av ett partis politik att ligga så nära ett annat partis politik att de uppfattas som mer eller mindre identiska) fungerade för M i förhållande till S. Missnöjet med dåvarande statsministern Göran Persson bidrog också till att väljare som tidigare inte röstat på M tog steget från S direkt till M, eftersom skillnaderna i politik inte föreföll vara så stora. Dessutom verkade Reinfeldt och Alliansen stå för en politiskförnyelse. M kunde dessutom dra nytta av att vara största politiska parti inom Alliansen eftersom ”nya” väljare hade en tendens att i första hand välja det största partiet vid själva valtillfället, vilket också framgår av flera eftervalsanalyser. Att M inte presenterade ett eget valmanifest sågs av många politiska kommentatorer som ett förvånande grepp. Men valmanifest har ofta en mycket begränsad läsekrets, politiska nördar och politiska journalister, och dessa utgör inte något underlag för att vinna val.
Ser man på de väljare som totalt röstat på Alliansen kan man konstatera att om de ”bara” hade följt sin direkta preferens, utan att ta hänsyn till vilket av de fyra allianspartierna som var störst, så hade sannolikt C varit en 5-8% större, allt enligt de officiella och även de inofficiella väljarundersökningar som finns att tillgå. Centerpartiet gjorde en politisk pudel mitt under upptakten till valrörelsen i form av energiuppgörelsen mellan Allianspartierna. Detta ökade partiets trovärdighet i förhållande till redan övertygade borgerliga väljare och detta tillsammans med Maud Olofssons energiska näringslivsaspekter, i kombination med hennes tidigare ställningstagande i förhållande till de nya medlemsländer inom EU gav C en ordentlig skjuts framåt . Inte minst i Stockholm, ofta på bekostnad av Fp:s tidigare grepp om socialliberalt sinnade storstadsväljare. Partiet har dock förvånat många efter valet genom att till de poster som erhållits i regeringsarbetet utse inte de ideologiskt nytänkande och drivande utan personer av den lite ”äldre” sorten dvs politiska pragmatiker. Säkerligen bra för ett regeringsarbete men kan sannolikt bidra till att partiers trovärdighet hos nyfunna väljargrupper (de är ju lättrörliga) kan urholkas fortare än vad C-partiledningen har räknat med.
S gjorde sitt sämsta val i modern tid. Förlusten av frågor som ”arbetslinjen” ”fungerande välfärdssystem” etc bidrog till att framställa S:s vallöften i sin nuvarande oideologiska form. Båda dessa exempelfrågor visar på att S ledning inte hade kontroll på hur människor i gemen uppfattar tingens ordning, inte ens fokusgrupper som S genomförde och som visade på avståndet mellan S ledning och väljarna förändrade deras inställning till vilka frågor som skulle drivas i valrörelsen.
Ser man tillbaka på Socialdemokraternas senaste kongresser så kan man konstatera att de frågor som S tidigare drivit som ideologiskt värdebaserade försvunnit från dagordningen. Den framåtsyftande diskussionen i S har inskränkt sig till ersättningsnivåer, bidragssystem och lappande på den nuvarande välfärdsmodellen. Partiledningen har inte förmått eller möjligen haft viljan att driva en ideologiskt baserad diskussion vid mellanvalskongressen och detta resulterade i total felbedömningen av vilka frågor som är politiskt gångbara.
S lider också av sviterna efter folkomröstningen av medlemskap inom EU, och EMU, i större grad än vad de har velat ge sken av. I båda dessa omröstningar framstod partiets delning i två falanger mycket klart Den mycket aktiva vänsterfalang som finns inom partiet har hållits tillbaka för att inte skrämma bort marginalväljare. Detta är troligen en av de grundläggande orsakerna till att den ideologiska diskussionen avstannat i partiet. Förnyelsen som alla politiska partier behöver göra med jämna mellanrum har fått stå tillbaka för en fiktiv enighet. Något som, förutom personfrågorna relaterat till Göran Persson , S fick ”äta upp” i valet.
Återkommer med fler små iakttagelser, allt i tobisgrissleform, dvs svart eller vitt, om någon dag.
Höres
Vigg
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
