En svensk pelikan. Idag blir det en tur till skärgården igen och man behöver inte leta länge innan man ser de första redan på långt håll… som svarta stoder på klipporna sitter de ålakråkorna eller storskarv som är dess egentliga namn. Hatad av fiskare och kustbefolkning, jagad och med en utbredningstakt som skulle gör vilken marknadschef på vilket företag som helst grön av avund.
Någon som antingen skarvar eller som är grön av avund är Kent Asp. Denne professor vid Journalisthögskolan i Göteborg har mätt balansen mellan vänsterkartell och alliansen i svensk media och kommit fram till att DN tenderar att ha en övervikt till alliansens fördel. I en lång debattartikel på DN debatt idag så breder professor Asp ut sig om vikten av jämvikt. Men inte någon gång i sin debattartikel så för han något resonemang om varför denna tillfälliga obalans har uppstått eller varför det är så viktigt med balans.
Sanning att säga så kanske obalansen är befogad. Kan det vara så att Alliansen har framställt fler nyheter med ett nyhetsvärde än vad västerkartellen lyckats åstadkomma. Som icke-journalist måste jag ställa mig frågan om denna ”millimeter”-rättvisa verkligen är journalistiskt befogad?
Förra gången Asp presenterade en rapport så kritiserade jag professorn eftersom har även då tyckte synd om Socialdemokraterna och att de inte kommit fram i media ordentligt. Jag tycker då som nu att professor Asps politiska värderingar sätter vinkeln på det material han presenterar. Det där med oberoende akademiker och fri vetenskap är tydligen något som gått professor Asp förbi!
Höres
Vigg
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Njae... det rapporten visar handlar ju om förändringar i nyhetsbevakningen. Det mest intressanta i rapporten är, enligt min mening, att de mest balanserade media är Rapport, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten medan DN har ändrat riktning. Det handlar om medias trovärdighet som fri och oberoende granskare av makt osv osv. Svenska Dagbladet är således en mer pålitlig tidning än DN. Hepp!
Äsch... inte ett uns.. varför mäts pålitilighet i hur många splatmilimeter som ett eller annat parti får? Om nu regerigen och vänsterkartellen har fått skriverier som inte är snälla (typ varför är Lars Danielsson) så får de lite skylla sig själva. Hurvida detta är en kanting åt ett eller annat håll är ju egentligen ganska ointressant. Däremot prof Asps ständiga klagan över att S får för lite press är ganska enerverande.
splatmilimeter hade ju varit ett skojigt och trevligt mått... men spaltmilimeter hade varit mer korrekt.!
splatma mig hit och dit..
kan de inte skriva något kul i tidningarna som omväxling..
mest handlar det om lögner.. eller så är det lögner.. eller så skulle det kunna vara lögn..
valtider är påfrestande för den lilla männi../grodan..
och för att lägga till något med mer substans så går allt att köpa.. vetenskapliga studier.. spaltmillimetrar och sändningstid..
och något som upprepas tillräckligt många gånger blir en allmän sanning..
se bara på sveriges småbarnsföräldrar.. de tror på allvar att deras barn behöver dagis för att de ska utvecklas normalt.. barnen alltså..
det är ren och skär lögn.. planterad som en sanning av politiker som anser att endast heltidsarbetande människor är nyttiga människor...
grodis har så rätt... även jag har sett detta fenomen... men tycker dock inte illa vara utan att det faktiskt är något som man som läsare måste se upp med när man läser en artikel... källgranskning kallar journalisterna det, sunt förnuft kallar jag det!
att ondgöra sig över verkligheten är i längden inte konstruktivt..så jag håller helt med vigg.. man ska veta vad det är för krafter som verkar, och kontrollera sanningshalter.. så håller man doktorn borta från magen..
nävisst nej.. det var äpplen som höll en frisk..
;)
Skicka en kommentar