Man väntar dess ankomst...de är liksom ett tecken på att våren så småningom övergår till försommar... att de har för vana att inte hålla reda på sin egen avkomma utan lämpar över dem till andra fåglar att ta hand om är förutom deras läte deras mest kända egenskap. Vi talar givetvis om göken.
Någon annan som gal idag i media är professor Asp i Göteborg. Han har idag presenterat siffrorna från den numer frekvent återkommande undersökningen om hur partisympatierna ser ut hos journalistkåren, DN Debatt idag. Årets loosers är de numer nymornade kommunisterna (läs Vänsterpartiet) som förlorar till förmån för sina lika ideologiskt förvirrade kollegor inom Miljöpartiet. Kanske inte helt förvånande i sig. Av undersökningen framgår att en klar majoritet av journalisterna sympatiserar med vänsterkartellens tre partier, S är givetvis största parti.
I samma undersökning konstaterar Asp bland annat att bland de journalister som kommenterar och skriver om politik så finns det övervikt för Alliansen. Sen kommer Asps uttalande som fick mig att lyfta på ögonbrynen, citatet hämtat från Ekots hemsida;
"Trots att journalistkåren som helhet alltså är tydligt rödgrön tror Kent Asp ändå inte att det betyder särskilt mycket för innehållet i nyhetsrapporteringen.
Och orsaken till det är att de politiska åsikterna ser helt annorlunda ut både bland mediebranschens chefer och bland de journalister som jobbar med att bevaka just politik för riksmedierna. Bland politikjournalisterna är de flesta borgerliga, och det största partiet är moderaterna.
En av förlorarna i undersökningen är alltså socialdemokraterna, som är relativt svaga bland både politiska journalister och bland andra journalister.
– I en demokrati kan man i och för sig tycka att de kan vara en viss fördel om journalistkåren inte är alltför intimt bunden till regeringsmakten, säger Kent Asp."
Asp drar härmed två, enligt min mening, felaktiga slutsatser. Dels att allmänjournalisters vinklar av det de beskriver inte skulle ha någon politisk påverkan. Vilket givetvis är helt uppåt väggarna. Hur en nyhet beskrivs och med vilken vinkel, dvs hur man väljer att beskriva ett problem, som journalisten väljer styr givetvis oss som läsare/lyssnare/tittare när vi bildar oss en uppfattning om frågeställningen. Om dessutom merparten av journalisterna de facto sympatiserar med vänsterkartellen så borde detta få större effekter än vad Asps sifferexercis ger vid handen.
Den andra felaktiga slutsaten är om de politiskt kommenterande journalisterna. Asp tar tydligen, som så många andra inom inte minst den akademiska världen, för givet att vi lever i en enpartistat och att detta är ett bestående fenomen. Jag tror att Asp får omformulera sig efter valet.
Höres
Vigg62
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar